Skillnad mellan gymnasieskola och högkola (pt. 1)

Nu börjar sommaren lida mot sitt slut och skolan börjar igen. Många av er börjar säkert på högskolan eller universitetet nu. Jag själv börjar mitt sista år (termin 5 av 6, hur sjukt?!) på Informationsdesignsprogrammet på Mälardalens Högskola. Därför tänkte jag ge lite tips på hur det fungerar på högskolan/universitetet. Det här är del 1 av 2.

Kom ihåg att detta är ur mitt perspektiv, som student på Mälardalens Högskola. Det är inte alls säkert att din skola har samma rutiner.


På högskolan eller universitetet behöver du inte läsa ett program som du måste på gymnasiet. Nu kan du läsa enbart kurser men ändå få ut en examen. Kruxet är då att du måste läsa samma kurser som man gör på ett program, men du kanske inte måste läsa ämnena i samma ordning. Om du vill läsa enstaka kurser är mitt tips att söka till sådana som du tror är roliga eller lärorika. Är du intresserad av engelska - välj kurser i engelska, tycker du att det är roligt att skriva men vill utvecklas - ta skrivarkurser. Du fattar...
Exempel på roliga och lärorika kurser jag har haft är Grafisk form, Typografi och layout och Komplexa publiceringssystem.


När du väljer kurser eller program på högskola/universitet kan du välja att vara praktisk eller göra som du själv känner för. Att välja praktiskt menar jag att ha koll på hur arbetssituationen ser ut just nu och hur den förväntas se ut om några år. Det är alltid brist på sjuksköterskor och lärare - det tror jag alla vet - men att det finns ett överskott på informatörer/kommunikatörer. Väljer du praktiskt kan du ha ett jobb en månad efter du tar examen. Väljer du kurser eller program efter vad som intresserar dig kan det ta lång tid innan du får ett jobb (om du inte verkligen vill bli sjuksköterska till exempel).
Jag valde med hjärtat eftersom jag tycker om att skriva. Då visste jag ingenting om arbetsmarknaden (överskott på kommunikatörer/journalister/redigerare/redaktörer osv.) utan valde det jag var intresserad av för att jag vill utveckla mitt intresse.


Alla dessa procent... Att en kurs är 100% innebär att den går på heltid, är kursen på 50% är den på halvtid. 75% och 25% kan ni därför räkna ut själva. När man går en 100% kurs kan det vara svårt att hinna med något annat eftersom det då brukar vara föreläsningar (skillnad på gymnasielektioner och högskoleföreläsningar!) varje dag. På Mälardalens högskola brukar en 100% kurs pågå i ungefär 4-5 veckor medan en 50% kurs pågår dubbelt så länge eftersom farten halveras.
Läser man i ett program som jag gör, är det vanligt att läsa 2 stycken 50% kurser samtidigt för att just komma upp i heltid. Vi brukar även läsa 2 stycken 100% kurser varje termin, det innebär att vi bara läser en kurs åt gången. När den ena är avklarad börjar nästa.
Det tycker jag är den största skillnaden mellan gymnasieskolan och högskolan - på gymnasiet läses alla ämnen på en gång, på högskolan är det en eller två åt gången.


Som jag skrev är det skillnad på en gymnasielektion och högskoleföreläsningar. Det finns framför allt tre stora skillnader (enligt mig, när jag jämför med min gymnasietid) – längden på passen, upplägget och rasterna. För mig var det en enorm omställning att gå från att ha lektioner på en timme, till tre timmar långa föreläsningar. Just på MDH är varje föreläsning totalt tre timmar. I dessa timmar är en rast på 10-20 minuter inräknat. På gymnasiet hade man 10-20 minuter mellan varje lektion. Att sitta och lyssna på en lärare i tre timmar tar på energin. För det är precis så man gör, sitter och lyssnar och antecknar. I början av varje föreläsning brukar lärarna berätta om vad som kommer hända de närmsta timmarna. Jag tycker även att lärarna använder sin tid på ett mycket effektivare sätt på högskolan jämfört med på gymnasiet, men det kan ha med längden på passen att göra. Du hinner inte sätta dig in i ett ämne på en timme, men på tre timmar lär du dig allt och inget om någonting


På gymnasiet fick du, eller dina föräldrar, barnbidrag. Det får du/de inte när du studerar på högre nivå. Nu måste du ansöka om att få studiemedel eller/och studielån från csn. Det gör du samtidigt som du söker till program och kurser på antagningen.se. Har du missat det, har du chans att göra det när du söker till vårterminen 2014. Man kan bli nekad studemedel, men jag vet inte när eller hur man blir det. Det enda jag vet med säkerhet är att du måste får godkänt på ett visst antal högskolepoäng varje termin för att få ut hela bidraget. Får du inte godkänt kan bidraget dras in.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback