I butik: Work out

Jag skrev tidigare att jag skulle köpa med mig ett par träningstights från Ginatricot. När jag var där i veckan (två olika affärer i två olika städer) hade den ena butiken inte fått in dem och i den andra var storlekarna väldigt urplockade. De hängde med in i provrummet men det blev inte mer än det.
 
De är jättefina, men inte alls min stil.
 

Skillnad mellan gymnasieskola och högkola (pt. 2)

Nu börjar sommaren lida mot sitt slut och skolan börjar igen. Många av er börjar säkert på högskolan eller universitetet nu. Jag själv börjar mitt sista år (termin 5 av 6, hur sjukt?!) på Informationsdesignsprogrammet på Mälardalens Högskola. Därför tänkte jag ge lite tips på hur det fungerar på högskolan/universitetet. Det här är del 2 av 2.

(Del 1 hittar du här)


Kom ihåg att detta är ur mitt perspektiv, som student på Mälardalens Högskola. Det är inte alls säkert att din skola har samma rutiner.


Visst att man har eget ansvar under sin gymnasietid, men det är en helt annan nivå på högskolan. Vid varje kursstart får studenterna ofta ett kompendium där all information om kursen finns - schema, lärare, uppgifter, litteratur osv. Det är studentens ansvar att titta igenom kompendiet då och då för att klara kursen.
Kurslitteraturen får man inte på högskolan, den måste du på egen hand skaffa själv. Lärarna påminner heller inte om när uppgifterna ska vara inskickade, utan det är studentens ansvar att kolla upp.


På gymnasiet kunde man nästan komma och gå som man ville. Det gick att skolka från en lektion varje vecka, om man så ville. Det kan man inte på högskola/universitet. Det säger sig själv när en kurs pågår i cirka 4 veckor. Missar du ett lektionstillfälle missar du lite. Eller förlåt, du missar mycket. Det finns dock inget krav på närvaro förutom när det är en examinationsform enligt kursplanen, då behövs närvaro för att bli godkänd. Ett tips är att gå på alla föreläsningar för då får du veta vad läraren tycker är viktigt att veta. Det som läraren tycker är viktigt att veta kommer garanterat på tentan/uppgiften/seminariet.


På MDH är det ganska höga krav på att kunna identifiera sig själv, och jag skulle tro att det är likadant på andra skolor. Vid skolstart får man ett kort där namn, personnummer och ”titel” (ex. student, lärare osv.) står. Det här kortet är ett både ett passerkort, studentkort samt ett ID-kort. Självklart är ett ID-kort utfärdat av skolan ogiltligt på krogen så man bör ha ett utfärdat av banken/polisen också. Eller körkort.
Kortet används som sagt som passerkort – vi har låsta dörrar överallt dit obehöriga inte ska komma in, till exempel till datasalar, vissa byggnader samt hemklassrum. Mälardalens Högskola har två olika skolor i två olika städer – Västerås och Eskilstuna. Tack vare ett bussbolag här i Västerås åker man som student helt gratis mellan städerna under dagtid på vardagarna, mot uppvisande av kortet. Det är även viktigt att kortet har den aktuella terminsremsan på sig. Utan den kan man bli nekad både bussresa, tillgång till datorer och allt man behöver kortet till.


Mitt första år på högskolan tycker jag var extremt jobbigt. Varför? Jag hade bara ett lov under hela året - jullov. Visst har man sommarlov, men det är ju standard. Det kom som en chock för mig att det inte var några andra lov än just jullov. Jullovet är bara några veckor kort, till skillnad från nästan en hel månad som jag hade under min gymnasietid. Bara för att det heter lov betyder det inte att man är ledig. Ibland kan läraren ha inplanerat hemtentor (större uppgifter att göra hemma) under lovet eller liknande.
Jag har också märkt att man ibland kan få typ påsklov, men det beror på läraren. Om läraren har barn är det vanligt att man har en vecka utan lektioner - just för att läraren ska kunna umgås med familj och släktingar under påsken. 


Att låna böcker eller besöka bibliotek är så underskattat, framförallt av studenter! Innan jag började studera på högskolan lånade jag kanske en eller två böcker per år på biblioteket. Under mina två år som student har jag lånat all kurslitteratur – jag har alltså inte spenderat några pengar alls på böcker. Det är jag lite stolt över eftersom kurslitteratur ofta är dyrt – och används oftast i en kurs. De flesta universitet och högskolor har ett eget bibliotek, men där brukar det vara högtryck på böckerna då många läser samma kurser. Jag brukar börja med att leta på skolans bibliotek, om boken inte finns där kollar jag på stadsbiblioteket.
Och glöm inte att lägga en reservation på boken du vill ha! Jag har reserverat böcker jag har haft på lån hemma, och samma dag som boken ska tillbaka (många i kö) kan jag gå och låna en lika dan bok då det ofta finns flera exemplar av samma bok.

Torsdag

Tidigare // 2,5 km PW med syster klockan 0630. Bra start på dagen utan att bli svettig.
Nu // Åka och veckohandla åt familjen. Pensionersvarning att vara vid affären när de öppnar, men jag har tid nu så varför inte?!
Sen // Baka proteinbars med smak av choklad. Delar med mig av recept och resultat senare.
Senare // Inga planer, men det behövs städas...Juliah – Förlorat mamma pappa & syster | Välkommen till min blogg babes :D Är en glad och sprallig 15årig brud från Stockholm som står rätt stadigt på egna ben efter tuffa perioder i mitt liv då jag förlorat 3 familjemedlemmar! Delar med mig en hel del om

Skillnad mellan gymnasieskola och högkola (pt. 1)

Nu börjar sommaren lida mot sitt slut och skolan börjar igen. Många av er börjar säkert på högskolan eller universitetet nu. Jag själv börjar mitt sista år (termin 5 av 6, hur sjukt?!) på Informationsdesignsprogrammet på Mälardalens Högskola. Därför tänkte jag ge lite tips på hur det fungerar på högskolan/universitetet. Det här är del 1 av 2.

Kom ihåg att detta är ur mitt perspektiv, som student på Mälardalens Högskola. Det är inte alls säkert att din skola har samma rutiner.


På högskolan eller universitetet behöver du inte läsa ett program som du måste på gymnasiet. Nu kan du läsa enbart kurser men ändå få ut en examen. Kruxet är då att du måste läsa samma kurser som man gör på ett program, men du kanske inte måste läsa ämnena i samma ordning. Om du vill läsa enstaka kurser är mitt tips att söka till sådana som du tror är roliga eller lärorika. Är du intresserad av engelska - välj kurser i engelska, tycker du att det är roligt att skriva men vill utvecklas - ta skrivarkurser. Du fattar...
Exempel på roliga och lärorika kurser jag har haft är Grafisk form, Typografi och layout och Komplexa publiceringssystem.


När du väljer kurser eller program på högskola/universitet kan du välja att vara praktisk eller göra som du själv känner för. Att välja praktiskt menar jag att ha koll på hur arbetssituationen ser ut just nu och hur den förväntas se ut om några år. Det är alltid brist på sjuksköterskor och lärare - det tror jag alla vet - men att det finns ett överskott på informatörer/kommunikatörer. Väljer du praktiskt kan du ha ett jobb en månad efter du tar examen. Väljer du kurser eller program efter vad som intresserar dig kan det ta lång tid innan du får ett jobb (om du inte verkligen vill bli sjuksköterska till exempel).
Jag valde med hjärtat eftersom jag tycker om att skriva. Då visste jag ingenting om arbetsmarknaden (överskott på kommunikatörer/journalister/redigerare/redaktörer osv.) utan valde det jag var intresserad av för att jag vill utveckla mitt intresse.


Alla dessa procent... Att en kurs är 100% innebär att den går på heltid, är kursen på 50% är den på halvtid. 75% och 25% kan ni därför räkna ut själva. När man går en 100% kurs kan det vara svårt att hinna med något annat eftersom det då brukar vara föreläsningar (skillnad på gymnasielektioner och högskoleföreläsningar!) varje dag. På Mälardalens högskola brukar en 100% kurs pågå i ungefär 4-5 veckor medan en 50% kurs pågår dubbelt så länge eftersom farten halveras.
Läser man i ett program som jag gör, är det vanligt att läsa 2 stycken 50% kurser samtidigt för att just komma upp i heltid. Vi brukar även läsa 2 stycken 100% kurser varje termin, det innebär att vi bara läser en kurs åt gången. När den ena är avklarad börjar nästa.
Det tycker jag är den största skillnaden mellan gymnasieskolan och högskolan - på gymnasiet läses alla ämnen på en gång, på högskolan är det en eller två åt gången.


Som jag skrev är det skillnad på en gymnasielektion och högskoleföreläsningar. Det finns framför allt tre stora skillnader (enligt mig, när jag jämför med min gymnasietid) – längden på passen, upplägget och rasterna. För mig var det en enorm omställning att gå från att ha lektioner på en timme, till tre timmar långa föreläsningar. Just på MDH är varje föreläsning totalt tre timmar. I dessa timmar är en rast på 10-20 minuter inräknat. På gymnasiet hade man 10-20 minuter mellan varje lektion. Att sitta och lyssna på en lärare i tre timmar tar på energin. För det är precis så man gör, sitter och lyssnar och antecknar. I början av varje föreläsning brukar lärarna berätta om vad som kommer hända de närmsta timmarna. Jag tycker även att lärarna använder sin tid på ett mycket effektivare sätt på högskolan jämfört med på gymnasiet, men det kan ha med längden på passen att göra. Du hinner inte sätta dig in i ett ämne på en timme, men på tre timmar lär du dig allt och inget om någonting


På gymnasiet fick du, eller dina föräldrar, barnbidrag. Det får du/de inte när du studerar på högre nivå. Nu måste du ansöka om att få studiemedel eller/och studielån från csn. Det gör du samtidigt som du söker till program och kurser på antagningen.se. Har du missat det, har du chans att göra det när du söker till vårterminen 2014. Man kan bli nekad studemedel, men jag vet inte när eller hur man blir det. Det enda jag vet med säkerhet är att du måste får godkänt på ett visst antal högskolepoäng varje termin för att få ut hela bidraget. Får du inte godkänt kan bidraget dras in.